Såklart
Han ångrade sig. Helt plötsligt fick han alldeles för mycket att göra och skulle upp alldeles för tidigt nästa dag för att kunna ses. Bara sådär är jag lämnad igen.
Jag vet inte ens vad jag håller på med. Varför jag hängt upp mig på denna pojke som inte bryr sig. Varför jag faller för det när han behöver någon att hålla. Varför jag inte bara ger upp när han inte hör av sig.
Jag vet inte ens varför jag fortsätter när jag vet att oavsett vad vi gör så kommer det att sluta dåligt.
vi faller alla för sådana pojkar, det är verkligen sant. och man kan inte sluta heller, för kärlek är en drog och pojkar också. fniss.
men åh, tack för din kommentar. blir glad att du tyckte om det jag skrev. jag skrev det bredvid en pojke jag tycker är himla fin, fast han tycker vår vänskap är för bra för att ändra på. det gör ont. it hurts with every heartbeat, som robyn skulle sagt. men tack för din kommentar raring.
Åh den där känslan när man vet att det kommer sluta dåligt, att man vet att det aldrig kommer bli en fin kärlek och ändå hoppas man på det om och om igen. Man hoppas att imorgon så kanske det blir bättre, då kanske han hör av sig. Jag tänker hela tiden, borde jag höra av mig? Men vågar jag? Han svarade ju inte igår och idag är det alla <3s dag. Näej det blir inget sms. Tror jag. Hoppas det blir kärlek tillslut för er!
P.s jag hittade din blogg idag och kände direkt för att dela med mig lite tankar. Jisses jag är knäpp! Nu ska jag fortsätta läsa din fina blogg :)
sv; Åh, tack så jätte mycket!
Förstår vad du menar, är så jobbigt.
